Gilla läget

Ska man ha ambitioner? Är det okej att nöja sig med det lilla? Är det fult eller dumt att sträva efter mer, att inte nöja sig?
För att uppnå lycka ska man inte ha några begär sägs det.

Jag har fruktansvärd ångest för att jag inte är nöjd. För jag borde ju vara det. Mina tre barn är friska och jag har tak över huvudet. Men jag klagar ändå, och det känns hemskt. Förbjudet.

"Var glad för det du har" 

Det har nog de flesta hört från att de var små. Så även jag. Men jag är ju glad och tacksam för det jag har, bara det, att jag vill ha mer.
Det är det som stör mig, att jag bara inte kan vara nöjd.

Men om jag inte är nöjd, - vilket jag inte är på vissa plan, då borde jag ju sträva efter att bli nöjd. Så jag ställer mig frågan.

Varör är jag inte nöjd?!